30 01 Bengt Sevelius har avlidit Bengt Sevelius har avlidit 90 år gammal. Han efterlämnar hustrun Marie-Louise, barn och barnbarn men saknas också av många idrottsvänner, inte minst inom handbollen. Bengt Sevelius var tillsammans med Roland Mattsson en legendarisk ledarduo i Hellas och svensk handboll. Hans ledaregenskaper kom även svensk idrott i stort att få glädje av i rollen som direktör i Riksidrottsförbundet. Ett hjärta fanns alltid i Hellas och Hellasbladet hade stor nytta av Bengts penna då det gällde att skriva minnestexter över avlidna hellener. Den här gången handlar det om honom själv och vi har valt att publicera den DN-intervju som undertecknad gjorde i samband med Bengts 80årsdag: Prästson från Finland Han kom hit när pappan fått tjänst som präst i Finska kyrkan. Bengt Sevelius var tio år, blyg och fylld med krigsminnen. Men idrotten blev en bra start i det nya landet. – Inte nog med att jag inte talade som andra, kläderna var annorlunda. Att ha livstycke och band där strumporna satt fästade var inte roligt i skolans omklädningsrum. Det var 1942 och han hade hamnat i Stockholmsförorten Traneberg. Men trots den inledande kulturchocken var tillvaron ändå himmelsk jämfört med de första skolåren i Helsingfors. Där hade undervisningen ofta avbrutits av bombangrepp och eleverna fått skynda i väg till skyddsrum. Och i den nya miljön fanns det åtminstone ett bra sätt att bli accepterad – idrotten. – Jag var snabb och bra i bollspel och då var man godkänd, berättar han. Kanske bidrog även hans organisatoriska talang. Hemma på gatan startade han en klubb och tog på sig att bli såväl ordförande och kassör som sekreterare. En stor ledarprofil i vardande – längre fram i livet skulle han bli Sveriges främste företrädare för idrotten som vd för RiksViktig för integreringen – Min bakgrund har förstås betytt mycket när jag arbetat med idrotten som ett sätt för invandrare att komma in i det svenska samhället. Men integrering är inte så självklart; en gång förklarade man från de finska föreningarna hur viktiga dessa var för att kunna behålla identiteten hemifrån. Det var en nyttig läxa. Han handplockades till RF 1970. Han kom närmast från ett stimulerande jobb som lärare i bollspel på GIH för att i stället syssla med handlingsplaner, teoretiska diskussioner och ekonomiska realiteter. Uppgiften var att ge utredningen ”Idrott åt alla” en konkret innebörd. Utredningen som klubbats igenom i riksdagen handlade bland annat om ungdoms- och breddidrott, ledarutbildning och forskning – frågor som på olika sätt dominerat Bengt Sevelius fortsatta arbete. En av de första frågorna som han tog tag i gällde elitidrotten kontra skolarbetet. Idrottsgymnasier – För musikintresserade fanns ju redan särskilda klasser, så varför inte även idrottsgymnasier? Det gick igenom så småningom, trots att skepsisen från skolhåll var stor i början. En annan fråga i 70-talets början gällde samhällets möjligheter att ge friskvård. Där kom det att ta jämnt 30 år innan friskvård blev möjligt att skriva ut på recept i stället för piller. Alla förändringar kräver tålamod, konstaterar han.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=