Hellasbladet 2019-4

31 Nostalgi: Bandy Det var en gång, men inte redan hos de gamla grekerna, som Hellener ägnade vintrarna åt Bandy. Följande lilla referat är hämtad ur Hellasbladet. Kanske något att ta upp igen för att försvara Söders stolthet och färger nu när Ham- marby till med förlorat mot AIK! Och om vi får någon is på sjöarna. Det var en gång en stor stad, som lag i världens vackraste land. I den staden fanns det höga berg, som kallades Södra bergen och där levde ett folk, som kallades söderamerikaner. Bland dessa fanns det en del gott folk, som hade fått namnet hellener efter ett folk, de där för många år sedan levde i ett annat hörn av samma världsdel. Det där folket bland södra bergen hade till höv- ding en över hela den stora staden högt aktad gudsman och idkade alla slag av härdande idrot- ter. Men när Kung Bore började regera, så att de inte kunde plaska i vattnet eller springa på sina rännarbanor, togo de sig för att liksom annat folk i den stora staden begagna sig av de till- frusna sjöarna att med stålskor och träklubbor obarmhärtigt hantera en liten boll. Detta kallades bandy. Hellenerna slogo sig tillsammans några stycken och spelade mot sammanslutningar av det andra folket och.blevo besegrade många gånger. Hel- lenerna förstodo sig inte på att låna man ur andra sammanslutningar för att bliva starkare. De an- sågo att strid med det egna folket vara ärofullare och sågo i spelet bara det härdande och nöj- samma däri. Dock hellenernas sammanslutning hade kun- nat bliva fruktansvärd med åren, om inte en del av dess folk övergivit dem, dels för att av fåfänga lysa som stjärnor i starkare samman- slutningar och dels tubbade med stora löften och fördelar, som det egna lägret ej kunde erbjuda. Det fanns en del ungdomar bland hellenerna, som även idkade denna idrott, för dessa var lyckan mer bevågen och lyckades De gå seg- rande ur flera strider. Man brukade öva sig i hastighetsåkning hos folket i staden, men däråt lag ej hellenernas håg. Sagan slutar med att männen, som spelade bandy, övade sig med tiden så att de en vack- er dag blevo segrare över sina förra besegrare och lade framgångar till sina många föregå- ende. Hål. (Hämtat från 1918 Minnesskrift 10 år). Fotnot: Bakom signaturen Hål döljer sig Herbert Lindell en av de verkliga urhellener- na. 1920 var medlemsavgiften i Hellas 5 kr. För den arbetstid som då gav 5 kr skulle man idag få ca 700 kr. Räknar man i stället efter konsu- mentprisindex motsvaras 5 kr av ca 90 kr.