Hellasbladet 2020-1

18 Hellasbladets redaktörer IV Pelle Strömberg, 1926-1927/nr 6 Nästa man till rakning på redaktörsstolen blev Pelle Strömberg, acklimatiserad Härnösandare. Han kom in i Hellas 1925 och tydde sig till all- män idrottarna. Han var en mycket duktig inom- hushoppare med pallplaceringar på SM (motsvarande) både i stående höjd och längd. I ett Blad sägs det: ‖ Under Salgårds tid gjorde Pelle Strömberg en del fyndiga referat, vilket renderade honom straffet att bliva nästa redak- tör ‖, men Pelle tog det säkert inte som ett straff. Han tog plats i redaktionen 1926. Från sin redak- törsstol såg han Hellasvärlden till stor del ur ett friidrottsperspektiv vilken dock inte på något sätt hindrade att övriga sektioner syntes i tidningen i rimlig utsträckning. Han framhävde dock inte sig själv på något sätt, vi har inte ens hittat någon bild på honom. Pelle satt i två år och tog sedan avsked från re- daktörssysslan, men aldrig från Hellas (han fick 25-årsnålen 1953 (efter 28 år?), förebärande fa- miljeskäl. Han hade förlovad sig. Vi har i och för sig inte sett någon bild på fästmön heller. Han fanns som sagt kvar i klubben och ägnade en hel del tid åt handbollssektionen, både som ledare och skicklig spelare. I 1928 års matrikel beskrivs han som handbollsdirektör. Och därefter kom Hugo Björk 1926 nr 7 - 1930 nr 4 Hugo Björk var född 1905. Han kom in i Hellas 1920, friidrottare sprinter (duktig, var med och vann SM stafett 4x100m 1923 som 18-åring!). Söderkis i grunden och Södra Latinare var han . Han hade en tydlig håg för journalistyrket. Han höll platsen i drygt två och ett halvt år. Och var även med i ekonomiutskottet, och föreståndare för Eriksdalsbadet. Hugo höll bladet på ett högt och välskött plan. Hans lediga satser och oräddhet att säga ifrån i spalterna uppmärksammades bidrog väl i någon Efter Sven Lindhagens korta sejour som porträtterades i förra numret återkom Emil Sal- gård som redaktör under tre år. Sedan kommer först Pelle Strömberg och därefter Hugo Björk mån till att göra Hugo till den verklige tid- ningsmannen. Steget från Hellasbladet till Stockholms-Tidningen (nedlagd för länge se- dan) blev natur- ligt för honom. Han kom att räk- nas som en av tidningens viktig- aste krafter. Han var korrespondent från skilda världs- centra, bl a i USA och Paris och han blev sedermera redaktionschef. Under tiden innan han skrubbade hufvudsta- dens damm från fötterna hann Hugo med att bli intendent på Eriksdalsbadet. Han satt även en tid i Hellas överstyrelse. Tillsammans med Birger och Gunnar Malm bildade han en ekonomisk kommitté, en nyhet för den tidens idrott vilket mycket uppmärk- sammades i (den övriga) pressen. Av naturliga skäl, flytten till Paris, kom sedan arbetet i kom- mittén på sparlåga för hans del. Från DN:s arkiv