Hellasbladet 2020-3

24 Nostalgi ”Tjackets" syn på 20-manna Under många år var 20– och 50-mannasmningarna en en stor begivenhet. De samlade mycket publik och mycket press, någon av de stora dagstidningarna var medarrangör. Oftast stod striden mellan någon av stockholmsklubbarna Neptun, Kappis och Hellas, För Hellas deltog ibland inte enbart simmare utan även folk från andra sektioner som var duktiga i bassängen, som t.ex . Roland Mattsson och Nils-Georg Hornhammar från handboll. Nedanstående är ett lett ståkkholmiserat refferat i Hellasbladet. Författaren är okänd (tjacket var dåtidens slang för tjej och inget annat). Kappis å Neptun. Cirka nån gång efter kl. 7, rasa kåmpisen å ja in på Sportis. Gamla goda Sportis, där man e fredasstammis. Vicken massa löst fålk fössamlat, oj, oj, oj. Vi tog sats å fåssera fössta lede. "Ja har förme att trappan ska va där nån stans", sa kåmpisen, å knalla in på jehör i meng- den. En annan trassla in sej i vårsvidar å sving- kjolar, men me stadi flukt på kåmpisens Kal den 12 hatt, fixa ja trappan. Sen jick de lettare, å så, småningom satt vi då där, å stirra på spat, såm låg såm en stilla lagun. "Du den såm fikk slenga sej i va!" "Jo den såm fikk, för här vare gassit. sena" — vissling, å så låg dåm dår å sprattla sina 50 m. Klubbana va jemna i början, men så smög Kappis åpp å tog ledningen. En annan hade osis- en å sitta breve en Kappisfantast. Hon fekta å slog så man hadde jemt knog å parera smellena. Snat stog de klat för åss, att Kappis skulle snot, så vi sjönk ner i natuli stellning ijen, å fössökte andas såm mennisker. Tyskana va avsågade, flera meter efter, de va ju allti en tröst. Så kåm de kvinnliga iaslage på programme. Best de va let Swallbom åpp sin stemma, å rappa åm, att nu blir de full fat i bolöena. Fössta killana knalla åpp på pallana, å intog en lajbans stellning me armana, å stirra me glasatad blikk ner i drikkat. "På plattsena" — vissling, å så låg dåm dår å sprattla sina 50 m. Klubbana va jemna i början, men så smög Kappis åpp å tog ledning- en. En annan hade osisen å sitta breve en Kapp- pisfantast Hon fekta å slog så man hadde jemt knog å parera smellena. Snat stog de klat för åss, att Kappis skulle snot, så vi sjönk ner i natuli stellning ijen, å fössökte andas såm mennisker. Tyskana va avsågade , flera meter efter , de va ju allti en tröst. Så kåm de kvinnliga inslage på pro- gramme. Ann-Mari plaska 100 på 1.14 a vann. När tjackena dragit sig tebaks te sina rum, kåm ett jeng killar å håppa svikt. De e velan järft va, kuta ut på plankan å rasa i såm de faller sej. De jode åtminståne en kille. Han försökte hinna runt ett varv mera än dåm andra, å kåm ner platt fall. De va en tysk kis såm vann, före Gösta, en lång dingli kille, såm allvalit bode tanka på en Vita-Malt kur. De va snudd man hann flukta i åmjivningen åm man skulle glana på allting. Hela Sportis va spikat. Vakena klappra åmkring i sina trädojer, å såg åppnosigare ut än på fredagarna. Nu kåm en lattjo punkt på programme, 200 m. bröstsim. Dåm tyskar såm inte simma, låg pa kajkanten, å hojta å kved, å bubbla en massa nys, ¨å bar sej raspit åt. Här fikk svenskarna åckså buggel. På 100 fritt simma Perre, mot Björn Borg. Vi höll en tunna pa Perre, de e en reko kille. De e nog inge fel med Björn heller, annat än han heter Borg. Arne smög åmkring, eller vrekte sej fram å tebaks, e rettare, å skrek å va skarp, Han håller sig faktiskt åppe på namnet. 100 m. ja. Jaå skrek på Perre tills jusa ringar ro- tera för jackerna. Kåmpisen hadde halsut, så man fikk håjta dubbelt. Perre vann. Björn va tapper å skaka tass men, fast underleppen skelvde. De va en gripande sen, såm sent ska glömmas. Polon va såm vanlit ett kattrakande. Efter 1 min. finta Åke Julin in fössta sylen. Så vatt de sentring å edelt kurr ett tag ijen. Kalle Bakom på våran halva lag å småplaska så där retfullt lättjefullt . " Den såm finge rasa i ändå!" Me drömmande flukt följde ja killens springschaskrål. "Äh hejdare", sa kamp- isen obarmhättit, "å egnore ät lite." Ja slengde