Hellasbladet 2020-3

29 Familjesidorna Till skuggornas värld Hans Ljungberg Hasse Ljungberg, en av sim- ningens största har lämnat oss. Hasse var en av de simmare som vunnit allra flest SM-guld individuellt - 20 stycken och till detta skall ad- deras peaken som simmare - EM-bronset i Barcelona 1970. Nästan på dagen femtio år sedan. Hasse Ljungberg hade en bredd på sin simning som få och är den enda svenska simmaren som vunnit SM på 100 meter i samtliga simsätt. Hasse deltog i tre olympiader. Hasse tog ett otal VM, EM samt SM- guld och slog en mängd världs- och europarekord under sin Masters tid i Hellas SK. Efter sin aktiva period flyttade han till Småland och Gränna och dog där 72 år gammal. Vi minns Hasse som en levnadsglad och empatisk person med ett stort hjärta för Hellas och simning.. Bo Jutner Kurt Andersson DM för B-ungdom 1959 ägde rum på Mälarhöjdens IP. Lördagen den 5 septem- ber vann Kurre finalen på 80 meter. Jag som tävlade för Årstapojkarna tog mig i mål som trea på 9,6. Till sönda- gens tävlingar cyklade jag från Årsta och anslöt till Kurre och Kalle Ljung som kom på cykel från stan. Kalle Ljung var glasmästare och en kul ledare i Hellas. På 200 meter tog Kurre sin andra DM-titel, med mig en bit bakom. När jag ett par år senare kom med i Hellas började Kurre och jag umgås också vid sidan av löparbanan. Det var början till en lång vänskap, och Kurre blev min bästa kompis. Vi hängde ihop i vått och torrt och hade mycket kul tillsammans. På sommarens lördagskvällar gick vi till Kungsträdgården där Hagge Geigert stod för underhållningen. Sedan tog vi 7:ans spårvagn till Skansen för att dansa. Kurre var lång, och en gång när vi stod längst bak i vag- nen kände Kurre på ett handtag uppe i taket. Då stannade spårvagnen. Kurre hade tagit ner strö- mavtagaren. Konduktören återställde handtaget utan att vi blev misstänkta. Jag var en dag äldre än Kurre och skojade ibland med ‖När jag var i din ålder…‖. Vi fortsatte att umgås, om än mer sporadiskt sedan vi gift oss och fått barn. Men med mig i Sollentuna och Kurre i Tyresö och var och en med sitt så tynade kontakten så små- ningom bort. Sista gången jag träffade Kurre var på tåget hem från Örebro för ungefär 15 år sedan. Kurre hade varit där på jobb. Vi satt och snackade om gamla tider och ditt och datt. När vi skildes åt på Centralen sa vi att vi måste träf- fas nån gång framöver. Men så blev det inte. Tack Kurre för en fin tid tillsammans. Du lever kvar i mitt minne. Man glömmer aldrig sin bästa kompis. Ingemar ”Inkan” Ahlström