Hellasbladet 2021-2

28 HANDBOLL, den gyllene eran Det här avsnittet kommer att sträcka sig fram till 1971 och vi inleder med citat från Roland Mattsson efter säsongen 1971. ” Grabbar, vi ses i höst, sa man för bara några år sedan i handbollskretsar och satte in sina fullklistrade handbollsdojor i garderoben redan i mars må- nad. Nu är tongångarna annorlunda - inte minst bland oss Hellener som inte slår oss till ro över skördade lagrar. Aldrig sämre än tvåa i någon svensk täv- ling under fem år är en imponerande svit. Det må gälla inne eller ute-SM, all- svenska serien eller Cupen.” Hellas hade att försvara sin seger från 1968 i Svenska Cupen. Finalen ägde rum i Eriksdals- hallen mot Redbergslid lördagen den 22 feb- ruari inför en avsevärt lägre publiksiffra. Endast 940 personer räknades in genom por- tarna. De som uteblev gick miste om en spän- nande och dramatisk match, där Hellas efter förlängning fick stryka på foten med ett mål. . I serien gick det bättre. Med några få matcher kvar tog Hellas täten och vann serien. I finalen mötte man Ystad och utklassade dem hemma med 26-11 och vann även borta, med 21- 18. Speciellt glädjande var detta var Sven "Kilas" Thelander med 36 år på nacken och Per Gull- ström (31 år) som var med och kämpade när Hel- las fick hålla till i div II. Och de har med den äran kunnat hålla sig kvar i laget sedan vi 1961 åter gick upp i allsvenskan. Heders grabbar ! Våra grabbar fick fira segern på Skurups järn- vägsstation eftersom Ystadståget där vägrade att gå längre. Till slut kom ett starkare lok men se- germiddagen i Malmö rann bort med minuterna det tog att få fram ett nytt och starkare dylikt. Det blev därför bara en "språngfika" innan nattå- get rullade iväg mot Stockholm. Det var en något trött Lennart Eriksson som ut- nämndes, igen, till Årets handbollsspelare skrev man i DN.