Hellasbladet 2021-2

29 Det blev början till en guldålder för Hellas. Grunden hade lagts under de föregående åren, och skulle fortsätta i nästan tio år. Man skulle vinna fyra SM i rad. Man hade en stomme av mycket kvalificerade spelare, många i landslaget och även i OS. ”Findus” Johansson. Danne Er- iksson, Lennart Eriksson, Göran Hård af Seger- stad, Bengt Johansson (några av de första åren), Bosse Åberg, Johan Fischerström, Björn Danell, Per-Olof Nord, för att bara nämna några, det fanns många fler. Några slutade under åren och nya fyllde upp efter dem. Och sist men inte minst, engagerade och kompetenta lagledare i Roland Mattson och Bengt Sevelius, Bosse Adolfsson, Rolf Wikström, Göran Lewén med flera. I utomhus-SM tog Hellas silver efter Redbergs- lid. Man var med i Europacupen. Ett deltagande i denna var ingen billig historia del visste vi. Men det gäller att kunna bjuda sina spelare något utö- ver att få spela med i ett bra lag och i en bra klubb. Andra bra klubbar med bra lag ar ständigt på jakt och erbjuder både jobb och lägenheter. Det sistnämnda hårdvaluta vid spelarbyten i samtliga bollsporter. I Europacupen blev Hellas lottat mot Levski Spartak från Sofia, huvudstad i Bulgarien. Bul- garisk handboll var ganska okänd for hellenerna när de anträdde nerresan till Sofia. Desto mera känd när de reste hem med 18—9 i baken och cirka 14 000 på "notan" för kassören att punga ut med. Någon bankrutt blev det dock inte tal om. Hellas ordförande Hörjel gjorde åter en av sina för den inre kretsen välkända insatser som täckte en god del av vad äventyret kostat Hellas. Inför säsongen 1969-70. Efter det dyrbara även- tyret med deltagande i Europacupen stack Hellas lag till Islands huvudstad Reykjavik för matcher och uppladdning till serien skulle starta. Islän- ningarna stod för de flesta utgifterna och Hellas kostnader 'blev därför relativt ringa. Utbytet av matcherna blev desto större i det vi lyckades vinna två och spela en oavgjord. Den oavgjorda matchen var mot Islands landslag. Man hade en stark höst. När det på nyåret bör- jade närma sig slutspel och Cup så var det dags igen: ”Kvart på slutet gav Hellasseger i cupen”. Fi- nalen i årets cupturnering i handboll spelades i Borås lördagen den 7 februari mot KFUM, vilka spelade som segrare i 45 minuter. Sedan kom dock mästartakterna fram hos Lennart & Co. Med siffrorna 18–11 tog vi, efter fjolårets silver- plats, åter hem cuppokalen. i slutkvarten på matchen lossnade det. Från 11– 11 gick Bengt Johansson upp i två fina anfall och prickade in lika många fullträffar. Därmed drogs plösen över Boråslaget. I de sista 15 mi- nuterna var det ren utklassning. Lennart Eriks- son gjorde sammanlagt åtta mål och var planens suverän . Cupmästarna var följande herrar med antalet mål de svarade for i finalmatchen inom parentes: Frank Ström, Björn Danell (2), Dan Eriksson (2), Bengt Johansson (2), Johan Fischerström (2, en straff), Göran Hård af Segerstad (2), Lennart Eriksson (8), Per-Olof Nord, Bo Åberg, Björn Wedelin. Giss- ningsvis var även Jan Findus Johansson med som andremålvakt. När det gäller seriesegern, så Drömmar fara . . . Drömmen om att Hellas trots allt skulle ta hem seriesegern gick nog definitivt upp i rök, nar Hellas mötte IFK Malmö i Eriksdalshallen, ons- dagen den 4 februari. De 5.000 kronorna för- svann samtidigt upp mot det blå. Malmö vann med uddamålet 17–16. I semifinalerna lottades Hellas mot Vikingarna och hade inga problem att gå vidare. I Finalen möter man Drott. Började med vinst i Halmstad med tre baljor och en praktmatch av Findus i mål. I returmötet i Stockholm klev Frank in igen och spikade igen. Det var en viljematch från båda lagen och där Björn Danell vägrade att gå mål- lös och satte kvitteringen till 11-11 , och Hellas var svenska mästare, igen.