Hellasbladet 2021-4

27 JULKÅSERIET Årets julkåseri är skrivet av Kalle Lager (Karl Lagerqvist) som var en av våra bättre medeldistansare i början av förra seklet. Han blev senare pappa till många av våra nyårsteatrar och revyer, skribent, kåsör och flitig medarbetare i Hellasbladet. I det här kåseriet puffar han med lite humor och distans även för kvinnans intåg i Hellas. Men det skulle dröja över tjugo år innan det äntligen blev dags för tjejer i Hellas. Och de har också blivit svenska mästare. Vi gamlingar ser våra egna ungdomsbragder gå igen och veta att Hellasarvet förvaltas av värdiga efterföljare. Och så vända vi oss behagfullt på armbågen och sova vidare i den skumma vintermorgonen. Det var ju livat hos Jonssons igår och ikväll skall Perssons ha middag och då gäller det att vara i form. . . Det har varit tyst på kruska-fronten under hela året men nu måste vi ta en liten patrullstrid igen. På årsmiddan rakade jag bli placerad bredvid Kruska-Jim som satt och tjuvtränade på en skink- smörgås medan han kastade ängsliga blickar åt mitt håll. Dessutom framgick det av hans kon- versation att han tröttnat på att heta Kruska-Jim när han i själva verket bar ett så vackert dopamin som Erik. Men en klämmig idrottsman måste ha ett klämmigt namn. Erik – det heter bara hjalten i "Värmlänningarna" och andra barnpjäser. Hur skulle det vara om vi döpte om killen till "Fläsk-Jerker"? Det är i alla fall en skaplig benämning på en svensk mästare. Apropos svenska mästare – vi börjar allt få bra mycket av den varan inom klubben nu. Inte för att det precis är något att skämmas för med denna anhopning av mästartecken men när varenda kille blir ständig ledamot och slipper betala medlemsavgiften så kommer vi att bli utfattiga på kuppen. Antingen får vi sluta att ställa upp i SM eller också blir det att fortsatta på lotterivägen och sedan ställa oss vid Slussen och ropa ut: – Dragningslistan på nitarna till de grö- nas dags tombola. . . Även andra utvägar kunna ju provas. Hittills har ju kvinnan varit portförbjuden i klubben trots många böner; och tårar. Men denna tid där kvinnan lyckats erövra full jämställighet med mannen finns det knappast längre någon anledning att draga "The coloured line" längre. Med "colour" menar jag då läpp- stift och hela målarattrialjen ni vet. Kvinnan skulle alltså få komma in i klubben helt öppet och inte på äktenskapets smygvägar – betala en dryg avgift, minst 50 bagare om året, det är det värt – och sedan skulle vårt bevingade H helt enkelt betyda HON , H ennes H onungs- ljuva H ärlighet. Vilka söta scener på årsmötena när de allra skarpaste godingarna skulle inväljas i styrelsen! Och vilka underbara små styrelsesammanträden man skulle kunna ha! Det var länge sedan mitt namn figurerade i närheten av ordförandeklub- ban men var inte för säkra längre. Man väger i alla fall dryga 80 kilo och är visst inte bortkom- men i swing för att inte tala om min nya smo- king (Rajdas pajar på alla hajar!) som kommer hovmästarna på både Cecil och Grand att vika sej fyrdubbla av vördnad. Man tröttnar, som sagt, aldrig på att vara hellas- grabb. Och så skulle jag förstas önska God Jul. Det här var nämligen ett julkåseri. Delta meddelas ifall ni inte har märkt det förut. K a 1 1 e L a g e r ( Rajdas är den anrika herrekiperingen Rydholms som fanns på Vasagatan, Kruska-Jim var orienteraren Erik Sjölander )