Hellasbladet 2024-2

28 WOMEN POWER ! Hellas väg till en jämställd idrott I år är det 125 års jubileum för Hellas och det ska vi uppmärksamma på olika sätt. Det finns en lång historia där tjejer inte varit välkomna i idrotten och inte heller i Hellas. Det var till och med så att Hellas grundare Ernst Klefbeck var kritisk till att tjejer skulle vara med i föreningen. Tjejerna kuppades in i Hellas 1962 tack vare eldsjälen Kurt Eklöf och hans dotter Anna-Lena. Friidrotten blev den första sektionen med en aktiv damavdelning och de andra sektionerna i Hellas följde så småningom efter. Anna-Lena, och senare Birgitta Edman (Teike) blev de första damerna i friidrotts styrelse. Den första kvinnliga ordföranden i en sektion blev Linnea Dahlqvist i simning 1980 och därefter Maria Östberg som även kom att ingå i Hellas överstyrelse (motsvarigheten till nuvarande alliansstyrelsen). Maria satt även några år i GH:s styrelse. Det blev även vanligare med kvinnlig representation i klubbens sektionsstyrelser. Hellas första kvinnliga svenska mästare blev Christina Sjölander som vann natt-SM 1972. Senare kom friidrott i Örebro 1983 med Annika Sjölén (häck 400 m) och Eva Karblom (längdhopp). Första friidrottstjejen i landslaget var Monika Lönnegren i slutet av 1960-talet. 1980-talet var ett mycket framgångsrikt decennium för Hellas friidrott med många svenska mästerskap, både individuella och i stafett. Dagens mål för idrottsrörelsen Idrottsrörelsen är i en förändringsresa där målet är att så många som möjligt ska vara en del av en förening så länge som möjligt. För att det ska vara möjligt har förbund och föreningar sett över hur man kan göra idrotten mer välkomnande för människor att kunna idrotta på olika sätt. De fem prioriterade utvecklingsresorna; en ny syn på träning och tävling, den moderna föreningen engagerar, inkluderande idrott för alla, jämställdhet för en framgångsrik idrott och stärkt ledarskap ska bidra till att idrottsrörelsen går ”från triangel till rektangel”. Vid Riksidrottsförbundets stämma 2017 antogs nya jämställdhetsmål som innebär att det ska finnas möjlighet för alla, oavsett kön att kunna utöva och leda idrott. ”Önskat läge 2025: 2025 har vi en jämställd idrott. Idrottsrörelsen ser en jämställd verksamhet som en förutsättning för, och ett tecken på, Georg Werner, ordf 1962 en framgångsrik och hållbar idrott. Alla oavsett kön har samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Möjligheterna är lika för alla oavsett kön, att utöva och leda idrott. Alla som vill, oavsett kön, ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Idrotten utformar verksamheten så att den ger alla som deltar en trygg gemenskap. Alla oavsett kön har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Uppdrag i förbunds- och föreningsstyrelser är tydligare kopplade till jämställdhetsmålen. Arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att alla oavsett kön har samma möjligheter att medverka och påverka. Idrottsrörelsen tillämpar jämställdhetsintegrering i sin verksamhet.” (Källa: RF:s hemsida 6 september 2023)

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=