30 Tre kvinnliga Hellasledare Vi frågade två tränare och en styrelsemedlem hur de ser på deras roll och jämställdhet inom idrotten. Malin Bellander, friidrotts styrelse: - Jag är styrelseledamot och jag är administratör för en träningsgrupp. Är även med och hjälper till med träningen i gruppen när ordinarie tränare saknas. Har du gått någon utbildning som är relevant för det uppdrag du har nu? - Jag är utbildad lärare, specialpedagog och rektor och arbetar dagligen med ungdomar. Genom min rektorsutbildning har jag kunskaper och utbildning inom såväl ekonomi som ledarskap vilket är relevant för uppdraget. Utöver detta är jag fritidspolitiker och har gått ett antal interna utbildningar inom politik och har därmed lärt mig mycket kring hur kommuner styrs och prioriterar. Hur är föreningen uppbyggd? - Styrelse-verksamhetsutvecklareträningsgrupper. Träningsgrupperna är ledda av föräldratränare i nästan alla fall. Vi har i dagsläget två avlönade tränare som tränar några aktiva. Hur är fördelningen mellan kvinnor och män som tränare? I stort i föreningen? - Fördelat på nivåer? - Skulle säga att det är ganska jämnt fördelat. Möjligen är det färre kvinnor som tränar de äldre barnen/ungdomarna. Hur kommer det sig att fördelningen är som den är? - Det vet jag egentligen inte, men jag gissar att det handlar om att kvinnor oftast inte tror sig kunna och då väljer man att vara tränare till de yngre barnen där mycket handlar om lek och inte så grenspecifik träning. Finner du det svårt att rekrytera? - Egentligen inte. Det handlar om att våga fråga och att be föräldrar om hjälp i stor utsträckning från början. Gör man det så ställer alla upp, och då hittar man de där personerna som blir riktigt bra tränare över tid. Det är också så att man genom att erbjuda attraktiv utbildning kan “locka” bra personer och knyta dessa till sig. Det handlar sällan om pengar eller ersättningar utan det handlar om andra värden. Till de nya grupperna kan man alltid ställa det som krav för att en grupp ska startas. När barnen blir äldre blir personen viktigare och då får man bjuda in brett och låta många föräldrar vara med för att man sen ska kunna både se vilka som har viljan men också lämpligheten. Vad är det för slags ledarutvecklingsinsatser som ni har gjort i föreningen? - Både interna tränarutbildningar och förbundets utbildningar. Att ha förväntansdokument gör att alla också vet vad det kan förvänta sig och vilka förväntningar föreningen har på dig som tränare i olika roller. Vi har även delat upp tränarskapet i olika nivåer, vilket gör att man kanske vågar ta klivet in som tränare, om man börjar som hjälptränare så man får växa in i uppdraget. Samma sak med tränarutbildningarna, att man kan börja med interna grenspecifika utbildningar för att få prova på, och sen väcka nyfikenheten för att gå förbundets olika utbildningar.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=