Hellasbladet 2024-2

32 Har du bakgrund inom friidrott eller annan idrott? -Jag har varit aktiv inom många olika idrotter bl.a gymnastik, volleyboll, ridning samt egen träning på gym men ingen egen bakgrund inom friidrott. Hur upplever du tillgängligheten av utvecklingsmöjligheter i föreningen? - Bra. Både gäller att ta del av SISU/ Förbundets utbildningar 7–10 år, 10-12 år, 12 -14 år och nu 14-17 år. Har även gått diverse grenspecifika utbildningar (höjd, längd/tresteg, styrketräning) samt de som hållits för träningar av Hellas. Många föreningar gör försök att få in tjejer som tränare i föreningar. Hur tror du man bäst gör för att locka kvinnor att vara tränare ur ett långsiktigt perspektiv? - Jag tror att man ska visa att man är en jämställd förening och att det finns både kvinnliga och manliga förebilder. Jag tror att det är bra att man i en och samma grupp har både män och kvinnor som tränare eftersom vi har blandade grupper. Det finns uppfattningar om att det är svårare för kvinnor att vara tränare när de skaffat barn samtidigt som män har lättare för att vara kvar, hur ser du på det? - Jag har bara erfarenhet av att vara föräldratränare och det har ju skett efter att barnen kom så det har inte varit ett problem. Enligt Svenska friidrottsförbundet är det jämställt mellan män och kvinnor när det handlar om att vara tränare för yngre barn men att det ändras när barnen/ungdomarna blir äldre. Då försvinner kvinnorna medan männen är kvar. Vad tror du att det beror på? Bilderna ovan visar att Hellas tjejer redan på 1960-talet visade framfötterna. En tradition som friidrottsklubben nu fortsätter. - Generellt så krävs det mycket mer av tränare för äldre barn/ungdomar eftersom volymen av träning går upp samt att man behöver kunna mycket mer för att matcha ungdomarnas krav när de blir äldre och duktigare och då behöver utbilda sig själv. Då måste man prioritera hur mycket tid man är beredd att lägga ner som tränare. Risken för intressekonflikter är stor gällande vad som ska hinnas med; tränarroll, vara yrkesaktiv, tonårsförälder, egen träning samt även hinna med övrigt socialt liv och intressen. Här tror jag att kvinnor kan känna att man inte är beredd att prioritera ner alla andra områden till förmån för friidrotten varför jag tror att det kan vara orsaken till att det är färre kvinnliga tränare för äldre och elit. Hur ser du generellt på hur det ser ut med jämställdheten inom idrotten idag? - På senaste utbildningen (14–17-år) var fördelningen bland oss tränare 40/60 mellan kvinnor/män, På den innan 12–14 år var det ca 50/50 och på den innan dess 10-12 år var det 55/45, så successivt så minskar antalet kvinnor på utbildningarna. Men om det är så i stort eller bara på mina tre utbildningar har jag inte kunskap om. Sedan beror det kanske mer på vilken idrott som vi tittar på. Men låt oss ha bra förebilder och låt både kvinnors och mäns idrott få del av ekonomiska bidrag, spelarlöner med mera på samma villkor så kanske vi på sikt kan uppnå jämlikhet. Jag tycker i alla fall att det inom friidrotten är en fördel att vi inte är könsuppdelade från start utan att vi har blandade grupper som inte är fallet inom andra idrotter på samma sätt.

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=