Hellasbladet 2024-2

33 Linn Hellstrand, tränare: - Om jag minns rätt så började jag i augusti 2020 när min dotter Saga började i träningsgrupp efter ett par omgångar med Friidrottskul. Jag är tränare för åldersgruppen 2013. Vi är tre tränare och jag är huvudtränare. Samarbetar ni med andra grupper i föreningen? - Ja, Bellanders som också har flera födda 2013. Har du bakgrund inom friidrott eller annan idrott? - Ja, jag är fostrad i Hammarby Friidrott. Började när jag var tio år. Vi var ett par stycken som tränade gymnastik i flera år tillsammans men vi alla slutade tvärt då och började i Hammarby Friidrott i stället. Vid 17 års ålder så kände jag att jag var klar med att satsa på friidrotten som aktiv men blev väldigt snabbt tränare i stället. Hammarbys Peter Wikström var fantastisk på att ta vara på flera av oss som slutade så vi var ett gäng tränare där som hade väldigt kul ihop under ett par år. Tränade barn, tränade själva för att det var kul, åkte på läger med mera. Jag fortsatte som tränare i många år. Gick utbildningar, fick några ledarstipendier och hade flera av mina bästa vänner inom friidrotten. På slutet hade jag en grupp juniorer tillsammans med Peter Häggström (f d olympisk längdhoppare) vars tvillingar nu är med i vår grupp, där även vår dotter Saga också är med. Cirkeln sluts på något vis. Hur upplever du tillgängligheten av utvecklingsmöjligheter i föreningen? -Jag upplever att det erbjuds en hel del utbildningar, vilket är toppen nu när många föräldrar som aldrig friidrottat förut, blir tränare. Själv gick jag flera utbildningar inklusive juniortränarutbildningen (när jag var som mest aktiv som tränare) men man märker ju att man behöver fylla på med inspiration. Att träna barn igen efter att i många år tränat äldre ungdomar var en skillnad efter tränaruppehållet. Men jag vill passa på att tipsa om instagram! Finns flera spännande konton som bjuder på en hel del roliga övningar. Många föreningar gör försök att få in tjejer som tränare i föreningar. Hur tror du man bäst gör för att locka kvinnor att vara tränare ur ett långsiktigt perspektiv? - Oavsett män eller kvinnor så tycker jag en nyckel är att jobba i team. Att inte känna att man är ensam med allt utan att det är okej att missa träningar ibland och ändå veta att allt flyter på. Det finns uppfattningar om att det är svårare för kvinnor att vara tränare när de skaffat barn samtidigt som män har lättare för att vara kvar, hur ser du på det? - Helt ärligt så slutade jag själv som tränare strax innan jag blev med barn. Men det sammanföll också med att flera i min dåvarande träningsgrupp flyttade till annan ort på grund av studier. Men, jag återvände till friidrotten när dottern började några år senare och då hamnade jag här i Hellas. Jag kände Jeanette och hörde av mig till henne, för det är också en nyckel, att ha nära till träningarna! Men det är faktiskt lite nyttigt att ta en paus ibland Det har varit väldigt kul att komma tillbaka till friidrotten. Enligt Svenska Friidrottsförbundet är det jämställt mellan män och kvinnor när det handlar om att vara tränare för yngre barn men att det ändras när barnen/ungdomarna blir äldre. Då försvinner kvinnorna medan männen är kvar. Vad tror du att det beror på? - Det är ju sorgligt att det är på det viset och jag har funderat mycket på det själv. Jag tror att det finns flera orsaker. Att det tar mycket tid. Att kvinnor kanske prioriterar

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=